Haha det känns faktiskt sjukt! 18 år, den viktigaste, eller åtminstone störta åldern i ens liv. Känns både bra och dåligt. Jag känner mig till viss del som 18 år, på vissa punkter mest i huvudet då . Men tanken av att, ordet VUXEN, är jag nu, skrämmer mig på något vis. Jag har nu 1 timma och 11 minuter kvar på min barndom. känner mig så jävla darrig för att det känns som jag aldrig igen kommer kunna luta tillbaka mig mot någon, liksom ja.. Det känns ensamt eller något faktiskt.Fy fan vilken rädsla
Ändå jag vet att mina nära finns där,hela tiden, BUT STILL.. det känns läskigt. Vuxen, jag känner att jag inte är mogen för det, ännu ..

Ska succesivt försöka släppa det dåliga med det och se till det positiva med möjligheter och så, att jag faktiskt får ta mer ansvar själv.

Imorgon ska bli spännande faktiskt, ska käka restaurang med några nära vänner och sedan åka hem till mig dricka och fira min VUXENHET, haha. Nej men det ska bli kul faktiskt.

Imon blir det förhoppningsvis en del kort som kan läggas upp till på lördag.

Dagens Låt, som verkligen betyder och stämmer in på hur jag känner: Best of Me - Sum 41

Grattis till mig själv =)